Bättre sent än aldrig

Jag har inte haft tid till att sätta mig ner och skriva vad som hänt
under veckorna då det har varit fullt upp. Men det är bättre sent
än aldrig som man säger. Det är roligt och titta tillbaka i bloggen
på hur mycket Lewis har utvecklas sen jag började skriva.

Den 6/9 körde vi agility i ca en timme på hundkursen och det gick
väldigt bra. Kan säga att under agilityn går vi genom hela tiden och
det är inte säkert att det är en timme vi kör, i alla fall inte i sträck.
Vi körde en kombination bestående av två hopphinder och en tunnel
följt av tre hopp. Jag kunde skicka honom till godis skålen efter tunneln
så man kan säga att det gick extremt bra.

Vi gick sedan vidare till balansen och gungan. Balansen gick galant
som vanligt och han tyckte det var jätte roligt, men han rusade upp
på gungan och han tyckte den var läskig när den åkte neråt fast matte
höll. Han kröp fram till godisen vid slutet. Tänk om den tippade. Sen
ville han nästan inte gå av den när den var nere i marken.
Vid hopphinder som han skulle hoppa från och mot mig var han inte
så fokuserad utan nosa mest i marken.

Det gick galant med sidbytena, framförbyten och efter lektionen var jag
ute från ca kvart över sex till halv nio vid dammen på skolan då folk
behövde hjälp att få av fiskarna från krokarna då det var en liten
"fisketävling". Jag fiskade också lite och fick antagligen upp samma fisk
flera gånger men den lossnade hela tiden, såg lite av dens mun en gång.
Vid nio tiden åkte jag hem då jag hade svår hosta och förkylning.

Den 13/9 tränade vi på bakombyten. Vi körde A-hindret för första
gången och det gick otroligt bra. Lewis bokstavligen älskade det och
rusade upp och ner som en tok. Balansen gick även den bra som vanligt.
Vi körde bakombyten på sju hinder. Kombin tre hinder med
bakombyte innan tunnel och sedan vänster till ett hopphinder gick otroligt
bra det med. Sist körde vi gungan och det gick lite bättre idag, men den
var fortfarande lite läskig. Vi gjorde så den lät lite men han brydde sig inte.
Han var väldigt duktig under hela tiden.

På helgen den 18/9 hade jag och fyra andra agility uppvisning för barn med
mera och det gick otroligt bra. Lewis brydde sig inte om folket som var där
alls, förutom ett barn som var lite hårdhänt då hon skulle klappa honom.
Hindrena var i ordning ett hopphinder, slalom, hopp, 6 meter tunnel, 2 hopp
med bakombyte mot tunnel, ett hopp och sist släpet följt av ett hopphinder till.
Då vi körde två gånger trixa vi till det att hundarna skulle mellan hopphindrena
efter tunneln.

Vid uppträdandet vid klockan ett regnade det som bara den och på släpet var
det en vattensamling. Det var inte många som kom och tittade, men vi hade
roligt fast att det regnade. Sedan vid tre tiden för nästa uppvisning hade det
slutat regna och Lewis ökade farten men fick för sig att han skulle gå till kohagen
vid tunneln istället. Varje gång fick jag lyfta släpet men sedan efter då vi tränade
lite kunde han klara släpet utan hjälp. Under hela tiden var han jätte duktig och
skötte sig utmärkt, förutom då han gick till kohagen.

På måndagen efter uppvisningen gick jag och två andra, samt hund, in till
samhället och tillbaka. Lewis blev lite stressad av bilarna men annars var det
inget förutom att han var trött då vi kom tillbaka. Vi hade gått ungefär vid
tjugo över fem och var tillbaka ungefär vid sju tiden, vi hade tagit lite paus
och gick inte så snabbt.

Den 20/9 körde vi en kombination på två hopphinder med ett blindbyte bortåt
runt hinder och på nästa innan hunden skulle springa till tunneln och sist ett
hinder. Lewis sprang på som bara den, mer än vanligt och han rusade till tunneln
hela tiden fort han fick syn på den. Han springer i alla fall på mer nu än innan.
En annan körde med honom och tjata lite och fick honom att ta hopphindrena.
Då vi körde ett hinder och sedan slalom rusade han på som bara den igen och
var super duktig. Han sprang även snabbt i slalomet, både höger och vänster.
Jag har aldrig sett honom så extremt duktig, lydig och snabb innan men det är
bra det. Jag kunde till och med skicka honom på slalomet.

Efter maten körde vi en kombination på tre hinder på rad med sidorna mot varandra
och en framför. Han klarade att hoppa bortåt och mot mig men kan säga att det var
extremt lerigt så det var nästan så man fastnade.
Kombination på ett hopp, tunnel, blindbyte och 2 hopphinder gick även det super. Men
någon hade tappat godis framför tunneln så han stannade hela tiden någon sekund
framför den.
Som läraren sa. Jag tror Lewis börjar tycka agility är roligt.
Jag tror det vi behöver jobba på är att han inte ska dra till tunneln hela tiden så fort
han ser den. Han behöver även träna på att läsa av matte mer.

Jag vill helst inte prata om den 21/9 då det var en otursdag som en sa.
På frukosten slår jag först i armbågen ganska hårt i en metallkrok och sedan
vid en rast på fårskötseln råkade jag träffa Lewis mun med bältesspännet som är
ganska stort och tungt så det rann blod över hela hans bröst samt på golvet. Vi fick
åka in till veterinären och titta så det inte var någon skadad tand då det var en fläck
mitt på en av hans små tänder i underkäken. Som tur var var inget löst eller verkade
konstigt. Men vi ska hålla uppsikt under en tid så inte någon tand har tagit skada och
han får inte slicka så mycket på backen så det inte blir infektion i tandköttet.

Hela eftermiddagen var han trött och ville inte ens hälsa på folk som han brukar,
överdrivet glad. Då vi var hemma låg han endast stilla och tyckte synd om sig själv
och hade antagligen ont. Han hade ganska ont dagen efter men han rörde sig mer
i alla fall än dagen innan. Nu verkar det inte vara något.

Jag kommer skriva om dagens händelser i helgen troligtvis då det har varit ganska
mycket idag och jag har redan skrivit ganska mycket.